sandratradgards

Det är ju skönt att man har varit saknad under min bloggfrånvaro! :) Jag kände igår hur skönt det var att skriva av sig lite grann. Så ni kan nog räkna med lite uppdateringar igen istället för tystnad ;)

Just idag känns det som att jag har ett stort behov av att skriva av mig och låta tankarna komma ner på papper, eller ja, ni fattar! Har varit helt nedstämd hela dagen, har ingen aning om varför, jag kanske kommer på det nu. Det är vill i och för sig inte så konstigt när jag går ensam hemma hela dagarna. Eller ja, ensam har jag väl inte varit i veckan i måndags träffade jag några arbetskamrater, vi körde trollbordet (kommer till det senare, men det var i alla fall sjukt coolt), och igår var sötaste Sandra på besök. Idag har Robin kommit hem, men han åker lika fort igen. Han och ett gäng polare ska åka upp till Furnäsdalen och åka skoter, så han kommer hem på söndag igen. Eftersom jag inte har vant mig att vara själv så är det så sjukt tråkigt när han jobbar. Från att ha folk omkring sig hela tiden till att sitta själv hemma är en sån jäkla omställning kan jag säga. 

Alltså ni måste bara googla på Trollbord, det är så jäääklans coolt så det är helt sjukt. Emma! Du skulle verkligen gilla det tror jag. Vi var väl cirka sju personer som samlades hemma hos L i måndags. Själva bordet är runt och har tre ben, varav ett är "ja-benet", ett är "nej-benet" och det sista är "räkne-benet". Man kan nästan jämföra detta med anden i glaset, som jag självklart inte tror på utan det är ju bara nå lur, jag vet ju själv att jag styrde glaset när jag var mindre, haha! Okej, tillbaka till själva bordet, som jag var en aning skeptiskt till i början efter att ha hört mina arbetskamrater tala om det. Ni kommer säkert också vara lite skeptiska, men fan jag önskar att jag kunde få tag på ett sånt där bord. Vi satt alltså i en ring runt bordet med fötterna i marken och man fick inte luta sig mot ryggstödet på stolen, sen hade alla händerna på bordet. Först var man tvungen att stryka händerna medsols i cirka 1 minut och efter det ber man bordet att lyfta på sina tre ben i ordning. Första gången det lyfte/vickade på sig höll jag ju på att sätta något i halsen tror jag, fyfaeen alltså! Jag märkte ju själv hur "löst" jag höll händerna på bordet och såg även hur de andra höll sina händer, så det skulle vara helt omöjligt för dem att trycka på kanten så att det lutade sig. Man får alltså typ kontakt med någon från andra sidan, den första vi talade med var en flicka på 8-9 år som hade bott i L:s hus på 1800-talet. Fast hon var inte riktigt pålitlig kan jag ju säga, hon skämtade bara med oss hela tiden. Hon räknade upp att jag skulle få 13 barn och 40 barnbarn, haha! Det var ju lite att ta i ;) 

Inte kom jag fram till något nu i alla fall, måste runda av här annars blir det nog ett alldeles för långt inlägg. Mer tankar till nästa inlägg alltså. Väntar på att Robin ska komma och hämta mig så att vi kan åka och handla lite, måste köpa blomjord så att jag kan plantera om lite blommor.